I bl a fallstudier används observation
tillsammans med andra datainsamlingsmetoder. Därför kan
några konkreta synpunkter kring observation vara relevanta.
Notera att benchmarks och andra tekniska tester som prototyping
syftar till att kunna systematiskt observera intressanta
mönster för uppsatsens
frågeställning(ar).
Lundequist (1988, sid. 24) skriver om
observationer:
”Alla data baseras i sista instans på
observationer. Aktiviteten att observera är grundläggande
för de empiriska vetenskaperna. Den vetenskapliga kunskapen
uppstår genom att forskaren (observatören) gör ett
antal observationer av ett visst fenomen, drar slutsatser om detta
fenomen utifrån sina observationer, samt dokumenterar hela
processen …
Man
bör skilja mellan direkt (via observatörens sinnen) och
indirekt (via instrument för mätning och registrering)
observation.
Dessutom bör man skilja mellan olika typer av
påverkan mellan observatör och det som
observeras:
Observatören har inte påverkat det som observerats,
och inte heller själv blivit påverkad.
Observatören både påverkar och påverkas
av det som observeras, men endast inom bestämda gränser.
Ett exempel är s.k. deltagande observation, som är
en antropologisk metod för studier av främmande
kulturer.
Observatören vill påverka och påverkas av det
som observeras. Ett exempel är s.k. aktionsforskning, där
forskaren aktivt vill påverka skeendet.
Dessutom bör man skilja mellan systematiska och
osystematiska observationer. En systematisk observation
utföres efter en plan, över vad som skall observeras,
när och hur ofta observationerna skall göras, samt hur de
skall registreras (med kamera, bandspelare o.s.v.) och
dokumenteras. Man bestämmer sig för ett schema med ett
tillräckligt antal observationer. Data bör registreras
på ett tillförlitligt sätt.
En
osystematisk observation är friare i olika avseenden,
jämfört med de systematiska observationerna.
Data
som kommer fram via observation bör klassificeras efter
kategorier som är
-
tydliga,
-
uttömmande
- och
inbördes uteslutande.”