1. Inledning
Om tankekartan
Tankekartan läses medurs
Skriv korta meningar!
När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger under noderna kan vara längre dock inte för lång.
Är det lätt att följa redovisningen?
Det vill jag gärna ha synpunkter på!
Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik?
Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv.
Syfte
Denna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi och närliggande ämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå.
Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samt Lundequist (1995)
Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuellt med korta kommentarer.
Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande av utredningar
Metodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm.
Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet.
Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare eller forskare, gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller en enskild detalj.
Ämne påverkar metodval och inriktning
Min erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inom påverkar metodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används.
Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas i metodlitteraturen med observation, men lika viktigt är att observera användargränssnitt och andra artefakter.
Referensramen är central för en utredning från början till slutet av utredningsarbetet, inklusive metod
Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precist sätt som är väl förankrad i tidigare kunskap och forskning.
Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidra till en mycket omfattande metodlitteratur som kan vara svår att hitta i och förstå
Föreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av det omfattande och ofta motsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturen samt den praxis som förespråkas av olika handledare. Min version är inte nödvändigtvis den rätta.
Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet som forskare, utredare och handledare
Kom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigt arbete
Ibland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, som studenterna uppfattar det, motsäger varandra.
Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor!
Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning i olika frågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process.
Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” som gäller för alltid vilket är ett missförstånd.
Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till i olika väsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp och metodtermerna definieras i metodkapitlet.
Kan man bli fullärd inom "metod"?
Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra det igen?”
Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandet av en utredning.
Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredaren
2. Grundläggande synsätt på kunskap och lärande
Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finns det olika uppfattningar om, olika skolbildningar.
Behaviorismen
Enligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskap till elever/studenter.
Det är läraren som är i centrum.
Det individuella lärandet ligger i fokus.
Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001)
Konstruktivism
Enligt konstruktivismen är det individen som är i fokus.
Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs med tidigare kunskap är i blickfånget.
I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapen överensstämmer med den aktuella erfarenheten assimileras informationen.
När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära att accomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996)
Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp och kunskap i sitt sammanhang (Hult, 2001).
En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbart konstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system.
Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individens gradvisa konstruktion av kunskap.
Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den sociala dimensionen för att förstå individens lärande.
3. Informatik med systemvetenskap som disciplin
Informatik enligt Göran Goldkuhl
Enligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utan sammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d v s informationsteknik (IT).
Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inom informationssystemområdet.
Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet.
Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras.
Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik:
”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter”
Informatik enligt Bo Dahlbom
Dahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning av informationsteknik.
Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat från mänskliga, sociala och organisatoriska dimensioner.
Informatik enligt Michaël Le Duc
4. Uppsatsarbete - forskning eller utredning?
”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag…
Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på både genomförande och resultat:
att arbetet skall göras planerat och systematiskt
att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras
att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning”
Lundequist (sid. 9-10)
Grundforskning, tillämpad forskning, utredning
Med grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål.
Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål.
Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för att åstadkomma en ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkt eller process.
Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämd tillämpning av denna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare som vill få fram ett beslutsunderlag.
Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen i sig avses förändra det som undersöks.
Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjlig aspekt på framtiden, som underlag för planering.
Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst av bedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål.
Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, med problemprecisering och begreppsutveckling som mål.
Listan bygger på Carlsson (1984)
# Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning, utredning m m.
Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.
# För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.
5. Disposition för en akademisk uppsats
Utredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Ofta behandlas följande moment, varav vissa delar kan ske underförstått.
Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inte akademiska moment som problematisering, teorianknytning och metodfrågor behandlas utförligt.
Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra, t ex enkätundersökningar som ska användas till att skriva en marknadsplan.
De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel.
Sammanfattning
Sammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna som frågeställning, syfte, referensram, metod, resultat och slutsatser
Bakgrund
I bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ett logiskt sätt som dessutom bör skapa intresse
Problematisering
se separat avsnitt nedan
bör förankras i tidigare studier/referensram
Syfte
ska kunna stämmas av i slutet av rapporten
Avgränsning
behövs endast i början av projektet
Teori/referensram/tidigare studier
mycket viktigt att kapitlet är genomarbetat
Metod
vilka val har gjorts och varför?
Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultat
Metodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetet
Resultat
Analys
I vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitel
Slutsatser, inklusive förslag till fortsatta studier
6. Praktiska råd och tips
Intern arbetsplan
När problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp för när och hur gruppens resurser ska fördelas.
Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägning mellan alla förmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden.
Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvid rapporteras i utredningsrapporten.
Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelse mellan två organisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera fler perspektiv eller personer inom vald organisation.
Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet.
# Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 28).
Arbetsdokumentation
Spara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig!
Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter, intervjuer, m m dateras.
På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras.
En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och för att bearbeta materialet.
Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara det görs systematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet.
Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktiga dokument i kronologisk ordning.
För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar.
Det blir som en analog databas.
Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer.
Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika teman
Sedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samt skapar ett digitalt index
Det har underlättats m h a en scanner med arkmatare.
Pärmsystem
# Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20; 1997, sid. 27)
Den dagliga planeringen
Lägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförs när energin är som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sortera material utförs när koncentrationsförmågan är nedsatt.
När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men det gemensamma för alla skribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna i skrivkrampens träsk av ostrukturerat hattande som alla skribenter riskerar hamna i.
Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE
# Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 29-30)
Förankringsprocessen
Beroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäter
Otillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet
Att organisera utredningen
Den slutliga rapportutformningen
Skrivtips
Inom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribenten att stryka de slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i.
7. Problematisering
Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ett annat tillstånd, varav det ena ofta är icke önskat.
Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera en teknisk funktion, exempelvis en beslutsmodell implementerad i ett datorprogram.
Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring.
Strategi
Problem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logiskt sammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där
- man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet.
- för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas, varken mer eller mindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovan kommer utredningen/uppsatsen att undersöka närmare …”.
Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt att identifiera i problematiseringen.
"Child-Hammer" metaforen
När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än det senare visar sig när ett antal tillämpningar gjorts.
Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter och begränsningar.
Olika typer av problem
Komplexa problem
Ackoffs "mess management"
(1) Man kan blunda för röran
(2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran
(3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach)
(4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas?
Problemformulering kontra problematisering
Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område
8. Referensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom området för uppsatsen?
Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inom uppsatsens område. Den kan innehålla en modell som används i undersökningen.
Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga och lämpliga metoder inom ett projekt
Exempel
Adoption av innovationer
Diffusion av innovationer
Implementering av IT och organisationsförändringar
Design och användbarhet för IKT produkter och tjänster
9. Att definiera begrepp
# Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationella definitionen (Lundequist, 1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?].
Klara begrepp är viktiga
Skilj på begrepp och term
Skilj på syntax och semantik
Språkets ytstruktur och djupstruktur
Intentionsdjup enligt Arne Naess
Den norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöver på novisens och expertens olika intentionsdjup.
När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djupare mening i termen än vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkning av Naess.
Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir mer komplicerade och skapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom deras professioner uppstår fackspråk.
Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession.
Ostensiv definition
10. Teorier och modeller - teorianknytning
Vad är teorier och modeller?
en ordnad mängd av begrepp och påståenden
ett system av inbördes relaterade begrepp
Olika typer av teorier
Till vardags
Inom forskning
Inte så farligt
Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori
Exempel: Systemteori
Vad är ett system?
Emergence
Suboptimering
11. Metod - översikt
Vad är en metod?
En undersöknings metod svarar på hur problem och syfte behandlas
Det görs på ett antal nivåer och i flera faser
Läsaren ska kunna ta del av motiveringar till de val som görs i en utredning bland alla möjliga alternativa metodkomponenter.
Hur omfattande metodkapitel ?
Min ståndpunkt är att metodfrågor som är avgörande för arbetets resultat, generaliserbarhet och konsekvenser behandlas tillräckligt.
Det handlar inte om att citera eller referera metodböcker i stor omfattning utan det är bättre att skriva med egna ord.
Man behöver heller inte förklara vedertagna begrepp.
Metodkapitlet är ofta svårt att skriva men det ingår som jag och andra ser det i examinationen även om allt inte kan förväntas bli helt felfritt.
Välj metod efter omständigheterna
Bachelard (1934)
”en diskurs om metoden alltid är en diskurs om omständigheter”
Patton (1990)
"…methodological appropriateness … [is] the primary criterion for judging methodological quality".
Välj med omsorg och diskutera valen
Tids- och resursbrist bör dock inte upprepas för mycket
Ett smörgåsbord av metoder
Översikt enligt Holme och Solvang
12. Metodfrågor av allmän art
Epistemologi, ontologi och etik – delar av filosofin
Mätteori
Nominalskalan
Ordinalskalan
Intervallskalan
Kvotskalan
Induktion, deduktion och abduktion
Validitet och reliabilitet
Inre validitet - Inre validitet handlar om överensstämmelsen mellan begrepp och de operationella (mätbara) definitionerna av dem.
Yttre validitet - Yttre validitet har att göra med överensstämmelsen mellan det mätvärde man får när man använder en operationell definition och verkligheten
Relaterade begrepp till validitet följer nedan
Metodologisk triangulering - Metodologisk triangulering innebär att information insamlas med flera metoder för att söka så giltig kunskap som möjligt. Notera att detta bör noga och medvetet övervägas.
Bra sekundärkällor och källkritik - Sekundärkällor kan styrka undersökningens validitet. Källkritiken bidrar till att använda källorna på lämpligt sätt i den aktuella undersökningen.
Metoddesign, t ex urval/val av respondenter - Hur metoden är utformad, beskriven och diskuterad kan påverka
Samtidig validitet - Samtidig validitet handlar om att man i anslutning till en mätning bedömer materialet. Därför bör man skriva ut en intervju i nära anslutning till intervjutillfället
Omedelbar upplevd validitet (eng. face validity) - Omedelbar upplevd validitet kan vi tala om t ex när kunniga personer inom ett område bedömer att ett frågeformulär eller instrument passar ihop med frågeställningar och syfte. Det kan t ex uppnås med att någon expert konsulteras, t ex en handledare som kan det aktuella området eller en kunnig yrkesman/-kvinna.
Kvantitativ och kvalitativ metod
Skilj på mätning och tolkning
Viktigt därför med redaktionella frågor
Triangulering
Data
Utredare
Teori
Metod
Obs. att triangulering av metoder har för- och nackdelar
Urval
Slumpmässigt urval (kvantitativ metod)
Population
Slumpmässigt urval - enkelt eller stratifierat
Målstyrt urval (kvalitativ metod)
Extremfall
Intensitet
Maximal variation
Homogent urval
Val av typiska fall
Stratifierat målstyrt urval
Val av kritiska fall
Snöbolls- eller kedjeurval
Kriterieurval
Urval baserat på teori eller operationaliserade begrepp
Bekräftande eller förkastande urval
Möjligheternas urval
Slumpmässigt målstyrt urval
Val av politiskt viktiga fall
Bekvämlighetsurval
Kombinationsurval
Statistik
Om kreativitet
context of discovery
context of justification - där berörs validitet och reliabilitet
behöver tränas
för lite beskrivet i metodlitteraturen
Descartes upptäckt av den analytiska geometrin exempel på kreativitet
Exemplet med sportskosulor
13. Metoder - Intervjuer och enkäter
Det finns mycket litteratur om intervju- och enkätteknik så jag lyfter fram endast några aspekter därvid.
Gemensamt för intervjuer och enkäter är att ett frågeformulär normalt används.
Utarbetandet av ett frågeformulär måste vara en avvägning mellan forskarens behov av information och hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän respondentens sida
Man ska inte inleda med kontroversiella frågor
strukturera formuläret så att det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska utgångspunkter och resonemang som ligger till grund för arbetet
formuläret är en operationalisering
alla respondenter så långt som möjligt bör få samma innebörd och samma associationer utifrån frågeställningen
Intervjutips
Respondenten måste känna sig trygg
Ge därför en bakrund till intervjun: uppdragsgivare, syfte, uppskattad tid, redovisning, spridning, etc
Respondenten bör få läsa och godkänna intervjun i renskrivet skick.
Börja med enkla frågor, så att respondenten hinner slappna av!
En bra början kan vara att låta respondenten berätta om sig själv och sin plats i sammanhanget.
Var inte rädd för de tystnader som kan uppstå, utan ge respondenten tid att svara!
Ge diskret respons (ej för ljudligt när bandspelare används)
Använd gärna bandspelare eller videokamera för att dokumentera intervjun, men gör dessutom egna anteckningar - för att snabbt hitta fram till väsentligheterna i det som sägs.
Intervjuaren bör själv skriva ut intervjuprotokollet, helst direkt efter intervjun.
Punkterna ovan härstammar främst från Lundequist (1988, sid. 22)
Patton - Variations in Interview Instrumentation
(1) Informal conversational interview
(2) Interview guide approach
(3) Standardized open-ended interview
(4) Closed, fixed response interview
Patton - kategorier av frågor
Använd bandspelare
Skriv ut de inspelade intervjuerna i sin helhet?
Jag behandlar inte hur intervjusvar bearbetas utan hänvisar till fördjupningslitteratur på området eftersom det finns många alternativ att välja på.
14. Metoder - Observation
Individer kan observeras i olika situationer
Grupper kan observeras i olika situationer
Hur människor interagerar med teknik kan observeras
osv.
Observationsprotokoll rekommenderas t ex vid utvärdering av användbarhet
Lundquist 1988 :
Man bör skilja mellan direkt (via observatörens sinnen) och indirekt (via instrument för mätning och registrering) observation.
skilj mellan olika typer av påverkan mellan observatör och det som observeras
skilj mellan systematiska och osystematiska observationer
Data som kommer fram via observation bör klassificeras efter kategorier som är
- tydliga,
- uttömmande
- och inbördes uteslutande
15. Metoder - Fallstudier
man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängd avseenden, WPE
According to Yin a case study is an empirical inquiry that:
investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when
the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which
multiple sources of evidence are used
All the President's Men
Gunter Wallraff
Följande fallstudier
Retrospektiva fallstudier
analytisk generalisering
statistisk generalisering
16. Metoder - Aktionsforskning
Gummesson
17. Metoder - Utvärderingsforskning
viktigt med kriterier och systematik (Lundequist, 1995)
En utvärdering av ett projekt kan omfatta följande (Lundequist, 1995, s 43-44)
En begreppsanalys, där centrala begrepp inom projektet diskuteras.
En insatsanalys, där gjorda insatser jämförs med planerade insatser.
En resultatanalys, där slutresultatet och dess effekter beskrivs.
En processanalys, där projektets genomförande beskrivs.
En måluppfyllelseanalys, dar de ursprungliga målen för projektet jämförs med slutresultatet.
En orsaksanalys, där de faktorer som orsakat slutresultatet granskas (de faktorer som gynnade/hindrade målen från att förverkligas).
En effektivitetsanalys, där en "kostnad" i termer av tid, pengar och arbetsinsatser jämförs med en "vinst" som beräknats på motsva­rande sätt. Kunde man uppnått slutresultaten på ett annat och bättre sätt?
När det gäller design och användbarhet finns olika typer av utvärdering med eller utan användare
Laboratorieexperiment med användare
"Think aloud"
Heuristisk utvärdering
18. Metoder - Framtidsstudier
Prognoser. Det är den vanligaste formen av framtidsstudier inom informatik.
Delfimetoden
Scenarioteknik
19. Att skriva en rapport
Språkbehandling
Det förutsätts på universitetsnivå att en tillräckligt hög nivå på skriftlig framställning erhållits tidigare.
En grundbult för varje utredare och forskare är att kunna uttrycka sig i tal och skrift på ett stringent och stilistiskt tilltalande sätt.
Handledningen ansvarar för att en direkt felaktig användning av språket identifieras, men ej för detaljerade redaktionella frågor (rättelser, tillägg, att korta ned, etc).
# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 98-103) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 122-127) om allmän språkbehandling.
# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid.104-105) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 127-129) Några skrivråd - en checklista som inte behöver följas till punkt och pricka.
Teknisk utformning
Källhänvisningar och fotnoter
De delar i en rapport som grundar sig på källor ska vara lätta att identifiera med källhänvisningar till citat eller referat.
Det ska tydligt gå att skilja mellan rapportförfattarnas egna tankar och material som kommer från primära och sekundära källor.
Källförteckning
Publicerade källor
Opublicerade källor
Skrivhantverket
Planera!
Skriv kontinuerligt
Håll bestämda arbetstider
Granskning och bearbetning kräver lika lång tid som skrivandet!
20. Källförteckning