De centrala begreppen i en studie, förutom
att vara väldefinierade, bör hänga samman på
ett strukturerat sätt, antigen i form av en modell eller en
teori. Modeller är mer konkreta och beroende av sitt
sammanhang medan teorier ska vara en precis sammansättning av
begrepp med en högre grad av allmängiltighet än
modeller.
I början av en akademisk uppsats kan det
allmänna kunskapsläget inventeras för det aktuella
uppsatsämnet. För en professionell eller
vetenskaplig utredning krävs det nämligen att man
inte ”uppfinner hjulet på nytt”. Det egna arbetet
i en akademisk uppsats ska relateras till
- En
allmän teori- och modellvärld, främst tagen
från vetenskapliga källor
-
Specifika studier med anknytning till uppsatsämnet både
inom Sverige och internationellt, t ex litteratur om
användardeltagande i systemutvecklingsprojekt
I praktiken innebär detta att en utredning
sällan kommer fram till revolutionerande slutsatser utan
bygger vidare på tidigare kunskap, t ex genom att
förkasta, bekräfta, tillämpa, bredda, fördjupa
eller sprida kunskap.
Förhoppningen är att en utredning ska
utgå från ett allmänt kunskapsläge vid dess
start och i någon mån ha flyttat fram läget efter
utredningens avslutande. Om en uppsats kopplas genomgående
till en vetenskaplig teori eller modell kallar man detta för
teorianknytning.
Vid granskning av vetenskapliga artiklar brukar
teorianknytningen kontrolleras extra noga. I en uppsats på
grundutbildningsnivå är kraven givetvis inte desamma, men
de som lyckas göra en bra teorianknytning betraktas
positivt.