Den teoretiska nivå som ligger strax ovan
metodbegreppen i vetenskapens hierarki är epistemologi,
en central del av filosofin som härstammar från
grekiskans episteme (kunskap) och
logos(förnuft).
“Epistemology is defined by the systems
philosopher Bunge (1980) as ‘the branch of philosophy
concerned with the nature, sources, and reach of human
knowledge.’ Thus epistemology asks questions on
whatknowledge is (nature) as well as where knowledge
starts (sources) and ends (reach). I would also complement the
definition with the dimension on how to generate, verify and
validate knowledge, i.e. the question of
method.”
(Le
Duc, 1996, sid. 9)
Notera att jag lagt till
”hur”dimensionen till Bunges definition med hans tre
underdimensioner, nämligen hur skapa kunskap (generate),
hur testa kunskapens reliabilitet (verify) och hur vederlägga
kunskapens överensstämmelse med verkligheten (validate).
Epistemologi handlar vidare om vad kunskap är samt kunskapens
definition, d v s vad som ingår och vad som inte ingår i
kunskap.
Bland de begrepp som inte finns i epistemologi
har vi ontologi. Ontologi är skilt från
epistemologi men är en nödvändig
förutsättning.
“Ontology, according to Bunge, stands for
‘the branch of philosophy concerned with the nature of
reality. It studies, in particular, the general concepts of thing,
space, law, causation, life, mind and society’ (Bunge, 1980).
Ontology is also defined as the nature of
being.”
(Le
Duc, 1996, sid. 15)
Den intellektuella diskussionen om varats natur
är ett av de svåraste områdena inom filosofin. Att
skilja vetenskap från tro är dock inte självklart.
Vi måste anta en hel del som inte kan bevisas vetenskapligt
på ett fullständigt sätt. Vetenskapen kan
indikera att vår tro är riktig men sällan
erhålls bevis giltiga för evigt. Det finns således
ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan tro och
vetande som inte kan undvikas. Exempelvis antar de flesta, men inte
alla, att den säkraste kunskapen erhålls genom
vetenskapliga metoder.
Man ska skilja på filosofi som alla omfattar
på ett mer eller mindre medvetet plan och den professionelle
filosofen. Systemvetare, som de flesta andra akademiker, är
sällan professionella filosofer, speciellt på
området ontologi. Bunge formulerar det tydligt i en
jämförelse mellan systemteori och ontologi: ”while
systems theorists take certain concepts for granted - e.g. those of
property, possibility, change, and time - ontologists take nothing
for granted except logic and mathematics” (Bunge, 1979, Sid.
3).
