En del av vetenskapsteorin som exemplifierar
olika nivåer av precision i vår kunskap på ett
sammanhängande sätt är mätteori (measurement
theory). Hur noggrant vill vi mäta i en studie, d v s hur ska
mätskalan se ut? Det beror återigen på
omständigheterna.
Facktermen för att observera "mer eller
mindre" av sina studieobjekt är
kvantifiering(Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid.
61) [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson,
1997)?]
De fyra mätskalorna som återges i
många metodböcker är:
-
Nominalskalan
-
Ordinalskalan
-
Intervallskalan
-
Kvotskalan
Varje nivå av precision innebär ofta en
ökad kostnad för att utföra mätningen som ska
balanseras med nyttan i de aktuella omständigheterna.
Dessa begrepp kan definieras enligt följande
(Le Duc, 1996, sid. 243):
“Example: the art and science of decision
support
The
following is an example of combining types of thinking (classical
rational and intuitive thinking) in the projects. To qualify any
type of observation regarding the extent of quantification the
theory of measurements offers a helpful concept, namely scales of
measurement. Stevens (1959) cited in van Gigch (1978) postulates
the existence of four scales of measurement:
The
nominal scale
The
ordinal scale
The
interval scale
The
ratio scale
‘The most basic measurement is classification
(nominal scale). Then classes are subject to order rank
(ordinal scale) where numerals not only serve for
designation but have preferential significance. The ordinal scale
does not insist upon the equality or regularity of class size or
existence of absolute zero. The interval scale enforces the
regularity of the class interval. The ratio scale requires a
zero point which is not assigned arbitrarily.’ (Stevens,
1959; my emphases added).
