# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid.
62). [Utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?] Den
väsentliga definitionen härvid är att
”modeller där inte alla variabler är kvantitativa
kallas … kvalitativa”. Således kan en kvalitativ
studie innehålla kvantitativa variabler men inte
tvärtom.
Följande tabell från Holme &
Solvang (1991, sid. 86) gör en översiktlig
jämförelse av kvantitativa och kvalitativa metoder. Jag
håller inte med på vissa punkter. Holme & Solvang
tillstår att det är en idealiserad bild. Detta är
ytterligare ett exempel på för- och nackdelar med
tabeller och figurer.
|
Kvantitativa
metoder
|
Kvalitativa
metoder
|
|
1. Precision: forskaren eftersträvar en
maximalt god avspegling av den kvantitativa variationen.
2. Ringa information om många
undersökningsenheter; går på bredden.
3. Systematiska och strukturerade observationer,
t ex enkät med fasta svarsaltemativ.
4. Man intresserar sig för det gemensamma,
det genomsnittliga eller representativa.
5. Avstånd till det levande: insamlingen av
information sker under betingelser som skiljer sig från den
verklighet man vill undersöka.
6. Man intresserar sig för åtskilda
variabler.
7. Beskrivning och förklaring
8. Åskådare eller manipulator:
forskaren iakttar fenomenet utifrån och strävar efter en
roll som observatör. Variationen för variabler kan
manipuleras fram.
9. Jag-det-relation mellan forskaren och den
undersökte.
|
1. Följsamhet: forskaren eftersträvar
bästa möjliga återgivning av den kvalitativa
variationen.
2. Riklig information om få
undersökningsenheter; går på djupet.
3.Osystematiska och ostrukturerade observationer,
t ex djupintervju eller intervjumall utan fasta frågor eller
svarsalternativ.
4. Man intresserar sig för det säregna,
det unika eller det eventuellt avvikande.
5. Närhet till det levande: insamlingen av
information sker under betingelser som ligger nära den
verklighet man vill undersöka.
6. Man intresserar sig för sammanhang och
strukturer.
7. Beskrivning och förståelse.
8. Deltagare eller aktör: forskaren
observerar fenomenet inifrån. Han vet om att han påverkar
resultaten genom det faktum att han är närvarande. Han
kan även deltaga som aktör.
9. Jag-du-relation mellan forskaren och den
undersökte.
|
Ur sociologens synvinkel (Starrin m fl, 1991,
sid. 9) har det historiskt sett rått ett
motsatsförhållande mellan kvantitativ och kvalitativ
metod som olika skolor gett uttryck för :
”Valet mellan kvalitativ och kvantitativ metod som
källa till kunskap har förblivit ett olöst dilemma
alltsedan de gamla klassikernas dagar. Medan Emile Durkheim
för dagens sociologer symboliserar embryot till positivismen
och den hypotetiskt-deduktiva metoden, så står Max Weber
för en förståelseinriktad metodologi, där den
handlande aktören och dennes subjektiva upplevelser lyfts fram
och analyseras. Debatten mellan företrädare för
dessa grundläggande kunskapsteoretiska perspektivskillnader
har till och frän varit hätsk.
Vilka
är då i korthet argumenten för respektive
perspektiv? För den kvantitativa metoden är
huvudargumenten: reliabilitet, representativitet, reproducerbarhet,
kumulativitet, verifierbarhet och inte minst tillgången till
klart angivna metodregler. För den kvalitativa metoden är
huvudargumenten: förståelse, intersubjektivitet,
teorigenerering, validitet, upptäckt, variation och kanske
framför allt nyfikenhet.”
Inom informatik har vi all anledning att se de
båda inriktningarna som komplementära. Även
sociologer som Starrin m fl (1991) vill integrera de två
positionerna (sid. 13). Det andra stycket ovan är starkt
sammanfattande och bör diskuteras bl a med hänvisning
till andra faktorer.
En tydlig skillnad mellan kvantitativ och
kvalitativ forskning är att i det senare fallet är
forskaren undersökningsinstrumentet i högre grad. En
kvalitativ studies validitet är beroende av forskarens
färdigheter (skills), kompetens och systematik (rigor) i
fältarbetet (Patton, 1990, sid. 14). Frågan är
då hur det blir med objektiviteten i en kvalitativ studie?
Patton (1990, sid. 58) föreslår det något
motsägelsefulla begreppsparet empatisk
neutralitet(empathic neutrality). Patton menar med uttrycket
att empati är en attityd gentemot de människor man
möter i en studie medan det resultat som mötet skapar ska
behandlas neutralt av forskaren. Neutraliteten inför "fakta"
kan till och med underlätta kommunikationen med respondenterna
genom att inte (be)döma för hastigt. Det är
svårt för en ny forskare att hantera empatisk neutralitet
eftersom vi i daglig kommunikation blandar kunskap och
omdömen, tanke och känsla. Längre fram skriver
Patton (1990, sid. 317) om intervjuer att "Rapport is a stance
vis-à-vis the person being interviewed. Neutrality is a stance
vis-à-vis the content of what that person says." Rapport
är en psykologisk fackterm för mänsklig
kontakt.
Rådata för kvalitativa studier
är rena beskrivningar och citat från de intervjuades
situation resp. deras uttalanden (Patton, 1990, sid. 31).
Beskrivningarnas syfte är att ta med läsaren i
undersökningens omgivningar (settings). De rena citaten,
gärna tagna från bandinspelningar, hjälper till att
skilja på data och tolkning av data.
