Gemensamt för intervjuer och enkäter
är att ett frågeformulär normalt
används. Ett formulär kan betraktas som en
undersöknings mätinstrument. Inom vissa
samhällsvetenskapliga ämnen som psykologi finns
standardiserade mätinstrument av detta slag för att t ex
mäta olika aspekter av stressbegreppet. På så
sätt kan olika studier som använder samma instrument
jämföras, vilket har stora fördelar ur vetenskaplig
utgångspunkt.
Det kan verka lockande för oerfarna utredare
att börja samla in data m h a informella intervjuer utan
större förberedelser. Informella intervjuer ska dock
användas endast i speciella sammanhang såsom
förstudier. Induktiva och utforskande studier som inte
använder frågeformulär så mycket kräver
också noggranna förberedelser för att leda till
användbara resultat. Informella intervjuer får
alltså inte ses som en genväg, t ex för att inte
behöva koppla undersökningen till en genomarbetat teori
eller modell.
Jag citerar vidare från (Holme &
Solvang, 1991, sid. 178-179)
”Utarbetandet av ett frågeformulär måste
vara en avvägning mellan forskarens behov av information och
hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän
respondentens sida. Det varierar självklart från person
till person. Man kan nog räkna med att hålla intresset
vid liv längre tid under en intervju än när det
gäller en enkät. Men i båda fallen finns det
gränser för hur omfattande man kan göra
frågeformuläret. Blir det för stort, kommer
bortfallet att öka kraftigt; de svar man får kan
också bli mindre seriösa.
Man
ska inte inleda med kontroversiella frågor. Då kan
undersökningssituationen bli låst och då kommer man
inte längre. Man ska ha en del faktainriktade frågor som
uppvärmning i början. Efterhand kan man sedan ställa
mer kontroversiella frågor om exempelvis värderingar. I
slutet bör man runda av med några oproblematiska
frågor igen. På så sätt kan man neutralisera
eventuella spänningar som uppstått i samband med
svarandet. Man kan säga att ett bra frågeformulär
har en profil som någorlunda liknar det som visas i figur
11.13.
Svaret
på en viss fråga kommer att vara avhängigt av det
sammanhang frågan finns i. Frågor som handlar om
värderingar kommer alltid på ena eller andra sättet
att fungera ledande. Hur de styr kommer förstås
att i första hand vara beroende av själva formuleringen
av frågan. Men det kommer också att vara avhängigt
av var någonstans i formuläret frågan finns. Ett
exempel kan belysa detta. En fråga som rör invandrares
rättigheter på arbetsmarknaden kommer att ge olika svar,
beroende på om den kommer efter frågor som rör
ökande arbetslöshet eller efter frågor som rör
vårt förhållningssätt till tredje
världen.
Man
måste därför strukturera formuläret så att
det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska
utgångspunkter och resonemang som ligger till grund för
arbetet. Frågeformuläret är den slutgiltiga
operationaliseringen av ens teoretiska frågeställning.
Därför måste detta till form, struktur och
innehåll stämma så bra överens som möjligt
med de teoretiska förutsättningarna.
När vi konstaterade att vissa frågor med
nödvändighet är ledande, innebär detta inte att
man kan ställa frågorna hur som helst. Man måste
göra denna påverkan så liten som möjligt. Men
styrningen finns med nödvändighet i varje sammanhang
där man ställer frågor som rör värderingar
och förhållningssätt. Även i faktainriktade
frågor kan sådan styrning komma in. Man påverkas t
ex olika av en fråga som rör deltagande i religiösa
aktiviteter, beroende på om det år en religiös eller
en ateistisk organisation som ställer
frågan.
Frågorna måste ställas på så
sätt att alla respondenter så långt som möjligt
får samma innebörd och samma associationer utifrån
frågeställningen. Hår är det många
faktorer som inverkar (Belson, 1981) och det beror på att
olika personer har olika
verklighetsuppfattningar.”
(Patton, 1990, sid. 288-289); Table 7.1
Variations in Interview Instrumentation. Jag tar upp
området något längre än andra frågor
för att det visar den röda tråd som håller ihop
olika precisionsnivåer av kunskap inom vetenskapligt
tänkande.) bidrar med följande plus och minus lista
för de fyra vanligaste typer av intervjuer:
Type of
Interview
|
Characteristics
|
Strengths
|
Weaknesses
|
(1)
Informal conversational interview
|
Questions emerge from the immediate context and are
asked in the natural course of things; there is no predetermination
of question topics or wording.
|
Increases the salience and relevance of questions;
interviews are built on and emerge from observations; the interview
can be matched to individuals and
circumstances.
|
Different information collected from different
people with different questions. Less systematic and comprehensive
if certain questions do not arise "naturally." Data organization
and analysis can be quite difficult.
|
(2)
Interview guide approach
|
Topics
and issues to be covered are specified in advance, in out- line
form; interviewer decides sequence and wording of questions in the
course of the interview.
|
The
outline increases the comprehensiveness of the data and makes data
collection somewhat systematic for each respondent. Logical gaps in
data can be anticipated and closed. Interviews remain fairly
conversational and situational.
|
Important and salient topics may be inadvertently
omitted. Interviewer flexibility in sequencing and wording
questions can result in substantially different responses from
different perspectives, thus reducing the comparability of
responses.
|
(3)
Standardized open-ended interview
|
The
exact wording and sequence of questions are determined in advance.
All interviewees are asked the same basic questions in the same
order. Questions are worded in a completely open-
ended format.
|
Respondents answer the same questions, thus
increasing comparability of responses; data are complete for each
person on the topics addressed in the interview. Reduces
interviewer effects and bias when several interviewers are used.
Permits evaluation users to see and review the instrumentation used
in the evaluation. Facilitates organization and analysis of the
data.
|
Little
flexibility in relating the interview to particular individuals and
circumstances; standardized wording of questions may constrain and
limit naturalness and relevance of questions and
answers.
|
(4)
Closed, fixed response interview
|
Questions and response categories are determined in
advance. Responses are fixed; respondent chooses from among these
fixed responses.
|
Data
analysis is simple; responses can be directly compared and easily
aggregated; many questions can be asked in a short
time.
|
Respondents must fit their experiences and feelings
into the researcher's categories; may be perceived as impersonal,
irrelevant, and mechanistic. Can distort what respondents really
mean or experienced by so completely limiting their response
choices.
|
Det är säkrast att använda
bandspelare i samband med intervjuer i uppsatsarbetet.
Patton (1990, sid. 349) förordar att skriva
ut hela de bandade intervjuerna trots arbetsinsatsen av
följande skäl:
“Because the raw data of interviews are quotations, the
most desirable data to obtain would be full transcription of
interviews. Unfortunately transcribing is enormously expensive. At
the Minnesota Center for Social Research, we found that the ratio
of transcribing time to tape time was typically 4:1 -on the
average, it took four hours to transcribe one hour of tape. Despite
these costs, full transcriptions are the most desirable data to
obtain. Transcripts can be enormously useful in data analysis
and later in replications or independent analyses of the
data.”