13. Metoder - Intervjuer och enkäter
Gemensamt för intervjuer och enkäter är att ett frågeformulär normalt används. Ett formulär kan betraktas som en undersöknings mätinstrument. Inom vissa samhällsvetenskapliga ämnen som psykologi finns standardiserade mätinstrument av detta slag för att t ex mäta olika aspekter av stressbegreppet. På så sätt kan olika studier som använder samma instrument jämföras, vilket har stora fördelar ur vetenskaplig utgångspunkt.
Det kan verka lockande för oerfarna utredare att börja samla in data m h a informella intervjuer utan större förberedelser. Informella intervjuer ska dock användas endast i speciella sammanhang såsom förstudier. Induktiva och utforskande studier som inte använder frågeformulär så mycket kräver också noggranna förberedelser för att leda till användbara resultat. Informella intervjuer får alltså inte ses som en genväg, t ex för att inte behöva koppla undersökningen till en genomarbetat teori eller modell.
Jag citerar vidare från (Holme & Solvang, 1991, sid. 178-179)
”Utarbetandet av ett frågeformulär måste vara en avvägning mellan forskarens behov av information och hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän respondentens sida. Det varierar självklart från person till person. Man kan nog räkna med att hålla intresset vid liv längre tid under en intervju än när det gäller en enkät. Men i båda fallen finns det gränser för hur omfattande man kan göra frågeformuläret. Blir det för stort, kommer bortfallet att öka kraftigt; de svar man får kan också bli mindre seriösa.
Man ska inte inleda med kontroversiella frågor. Då kan undersökningssituationen bli låst och då kommer man inte längre. Man ska ha en del faktainriktade frågor som uppvärmning i början. Efterhand kan man sedan ställa mer kontroversiella frågor om exempelvis värderingar. I slutet bör man runda av med några oproblematiska frågor igen. På så sätt kan man neutralisera eventuella spänningar som uppstått i samband med svarandet. Man kan säga att ett bra frågeformulär har en profil som någorlunda liknar det som visas i figur 11.13.
 
graphic
 
Svaret på en viss fråga kommer att vara avhängigt av det sammanhang frågan finns i. Frågor som handlar om värderingar kommer alltid på ena eller andra sättet att fungera ledande. Hur de styr kommer förstås att i första hand vara beroende av själva formuleringen av frågan. Men det kommer också att vara avhängigt av var någonstans i formuläret frågan finns. Ett exempel kan belysa detta. En fråga som rör invandrares rättigheter på arbetsmarknaden kommer att ge olika svar, beroende på om den kommer efter frågor som rör ökande arbetslöshet eller efter frågor som rör vårt förhållningssätt till tredje världen.
Man måste därför strukturera formuläret så att det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska utgångspunkter och resonemang som ligger till grund för arbetet. Frågeformuläret är den slutgiltiga operationaliseringen av ens teoretiska frågeställning. Därför måste detta till form, struktur och innehåll stämma så bra överens som möjligt med de teoretiska förutsättningarna.
 
När vi konstaterade att vissa frågor med nödvändighet är ledande, innebär detta inte att man kan ställa frågorna hur som helst. Man måste göra denna påverkan så liten som möjligt. Men styrningen finns med nödvändighet i varje sammanhang där man ställer frågor som rör värderingar och förhållningssätt. Även i faktainriktade frågor kan sådan styrning komma in. Man påverkas t ex olika av en fråga som rör deltagande i religiösa aktiviteter, beroende på om det år en religiös eller en ateistisk organisation som ställer frågan.
 
Frågorna måste ställas på så sätt att alla respondenter så långt som möjligt får samma innebörd och samma associationer utifrån frågeställningen. Hår är det många faktorer som inverkar (Belson, 1981) och det beror på att olika personer har olika verklighetsuppfattningar.”
 
(Patton, 1990, sid. 288-289); Table 7.1 Variations in Interview Instrumentation.  Jag tar upp området något längre än andra frågor för att det visar den röda tråd som håller ihop olika precisionsnivåer av kunskap inom vetenskapligt tänkande.) bidrar med följande plus och minus lista för de fyra vanligaste typer av intervjuer:
Type of Interview
Characteristics
Strengths
Weaknesses
(1) Informal conversational interview
Questions emerge from the immediate context and are asked in the natural course of things; there is no predetermination of question topics or wording.
Increases the salience and relevance of questions; interviews are built on and emerge from observations; the interview can be matched to individuals and circumstances.
Different information collected from different people with different questions. Less systematic and comprehensive if certain questions do not arise "naturally." Data organization and analysis can be quite difficult.
(2) Interview guide approach
Topics and issues to be covered are specified in advance, in out- line form; interviewer decides sequence and wording of questions in the course of the interview.
The outline increases the comprehensiveness of the data and makes data collection somewhat systematic for each respondent. Logical gaps in data can be anticipated and closed. Interviews remain fairly conversational and situational.
Important and salient topics may be inadvertently omitted. Interviewer flexibility in sequencing and wording questions can result in substantially different responses from different perspectives, thus reducing the comparability of responses.
(3) Standardized open-ended interview
The exact wording and sequence of questions are determined in advance. All interviewees are asked the same basic questions in the same order. Questions are worded in a completely open-  ended format.
Respondents answer the same questions, thus increasing comparability of responses; data are complete for each person on the topics addressed in the interview.  Reduces interviewer effects and bias when several interviewers are used. Permits evaluation users to see and review the instrumentation used in the evaluation. Facilitates organization and analysis of the data.
Little flexibility in relating the interview to particular individuals and circumstances; standardized wording of questions may constrain and limit naturalness and relevance of questions and answers.
(4) Closed,  fixed response interview
Questions and response categories are determined in advance. Responses are fixed; respondent chooses from among these fixed responses.
Data analysis is simple; responses can be directly compared and easily aggregated; many questions can be asked in a short time.
Respondents must fit their experiences and feelings into the researcher's categories; may be perceived as impersonal, irrelevant, and mechanistic. Can distort what respondents really mean or experienced by so completely limiting their response choices.
 
Det är säkrast att använda bandspelare i samband med intervjuer i uppsatsarbetet.
Patton (1990, sid. 349) förordar att skriva ut hela de bandade intervjuerna trots arbetsinsatsen av följande skäl:
 
“Because the raw data of interviews are quotations, the most desirable data to obtain would be full transcription of interviews. Unfortunately transcribing is enormously expensive. At the Minnesota Center for Social Research, we found that the ratio of transcribing time to tape time was typically 4:1 -on the average, it took four hours to transcribe one hour of tape. Despite these costs, full transcriptions are the most desirable data to obtain. Transcripts can be enormously useful in data analysis and later in replications or independent analyses of the data.”